Mätning av boyta & boarea
Vid vissa situationer kan man behöva veta hur stor bostad eller boyta man egentligen har. Kanske hyr man en bostad och anser att man betalar för mycket i hyra och att storleken inte stämmer med kontraktet? Kanske är det så att man ska köpa eller sälja ett hus eller en lägenhet och vill veta exakt hur stort huset eller lägenheten är?
Det är inte helt enkelt att mäta boyta. I den här guiden får du instruktioner för hur det går till.
Boyta eller Boarea
Vad är skillnaden mellan boyta och biyta? Ofta menas samma sak när man benämner boyta och boarea. I svensk standard, SS21054:2020, används enbart boarea eftersom det ska användas då en area benämns.
Tidigare var boyta en vanligare benämning och Skatteverket använder fortfarande det i fastighetstaxeringen. Men Skatteverket som varit med och tagit fram senaste mätstandard skriver på sin hemsida att i standarden används boarea och biarea och inte boyta och biyta. Skatteverket ändrar inte sin benämning för då skulle alla taxeringar som finns idag helt plötsligt vara felaktiga.
Hur går det till att mäta boarea & boyta?
I Sverige finns det regler som används när en boarea ska räknas ut. Den senaste standarden kom våren 2020 och heter SS 21054:2020. Vi tar alla invändiga mått i bostaden, det vill säga allt innanför ytterväggarna. Det gäller våningsplanen samt eventuell källare och vind. Eftersom man inte använder alla utrymmen i bostaden på samma sätt, och eftersom alla ytor inte är inrättat för boende finns det ibland areor som klassas som biarea istället för boarea. Biarea är till exempel ett garage eller en inglasad balkong.
Areamätning av våningsplan
Vad gäller mätning av våningsplanen mäts i stort sett allt förutom delar av tjocka väggar och delar av schakt. Våningar med snedtak mäts på annat sätt, man utgår från där takhöjden är 1,90 meter och sedan får ytterligare 60 cm ut mot fasad inräknas i arean. Observera att rummet måste vara minst 60 cm brett där takhöjden är 1,90 eller mer. I annat fall ska våningsplanet eller rummet inte alls räknas med.
Vilken yta räknas?
Man räknar med allt som finns innanför ytterväggarna. Eldstäder, garderober och innerväggar tunnare än 30 cm ingår således i bostadens boarea och biarea.
Vissa utrymmen ska inte räknas in i boarean. Det gäller till exempel utrymmen som inte kan nås inifrån bostaden samt högre utrymmen som inte nås via trappa eller permanent stege. Om man måste hämta en stege för att komma till ett sovloft ska loftet alltså inte räknas in i boytan.
Boyta enligt Skatteverket – Vad Fastighetsägare Behöver Veta
När Skatteverket pratar om boyta inför fastighetstaxering, följer de i stort svensk standard (SS21054:2020). Det handlar i grunden om att mäta alla de invändiga ytor vi faktiskt lever i, och sedan dela upp dessa i vad som kallas boyta och biyta.
Grundreglerna är ganska enkla: Allt som är innanför dina väggar räknas med, till och med skåpen och delar av murstocken. Men, vissa utrymmen där takhöjden är för låg eller inte är direkt tillgänglig från insidan av huset, räknas däremot inte.
Det finns undantag. För hus med snedtak eller tjocka väggar gäller särskilda regler, som kan göra mätningen lite klurigare. Men det handlar mest om vad som faktiskt räknas som boendeutrymme.
Så delas utrymmena upp: Boyta är i princip de utrymmen du använder dagligen, medan biyta kan vara sådant som ett garage eller ett pannrum, vilka inte används på samma sätt.
Det här är bra att ha koll på. Det påverkar allt från fastighetsskatten till hur vi tänker kring att köpa, sälja eller renovera våra hem. Därför är det viktigt att du har rätt uppgifter om fastighetens boarea.
Rätta till felaktig boyta i fastighetstaxeringen
Om du upptäcker att den registrerade boytan för din fastighet hos Skatteverket inte stämmer, har du rätt att begära en omprövning. Detta gäller felaktigheter som beror på exempelvis nybyggnation eller ombyggnad.
Du kan begära en omprövning från året efter förändringen ägt rum, senast fem år efter taxeringsåret. Använd formuläret “Begär omprövning av fastighetstaxering (SKV 3080)” på Skatteverkets webbplats för att inleda processen.
Att korrigera dessa uppgifter säkerställer att du betalar rätt skatt baserat på din fastighets korrekta boyta. Att veta den korrekta boarean för din fastighet är även mycket effektivt för att maximera värdet vid bostadsförsäljning. Läs vår guide om bostadsvärdering inför försäljning. Vet du inte din fastighets korrekta boyta? Beställ areamätning direkt!
När man mäter ytan i ett rum med snedtak kollar man vad takhöjden är 1,90 meter. Sedan räknar man ytterligare 60 cm ut mot fasaden som boarea. Finns det takkupor med takhöjden 1,9 meter räknas hela kupan in i boytan. Takfönster påverkar inte arean även om takhöjden är något högre där eftersom glaset är tunnare än taket.
Boyta mäts vanligtvis i kvadratmeter (m²) och beräknas genom att mäta längden och bredden av varje rum och multiplicera dessa mått. Men även innerväggar upp till 30 cm tjocklek ingår i arean. Summan av alla rumsytor ger den totala boarean. Bostadens yttervägg ingår aldrig i boarean eller biarean.
Nej, balkonger, terrasser och liknande räknas inte in i boarean. Dessa ytor räknas vanligtvis som öppenarea (OPA).
Ja, badrum räknas som boyta.
Även om det kan vara trångt under en trappa räknas ändå arean där som boyta.
Boyta i en lägenhet räknas som den yta som är uppvärmd och används för boende. Det inkluderar vanligtvis rum som vardagsrum, sovrum, kök och badrum. Ytor som trapphus, hissar och andra gemensamma utrymmen räknas inte in i boarean. Inte heller lägenhetsförråd ingår i boarean såvida inte förrådet nås direkt från bostaden.
Boytan kan mätas av husägaren själv. Men mätreglerna är många och för en mer exakt och officiell mätning anlitas med fördel ett företag som utför en professionell areamätning.